goddag mitt i natten.
så kan man säga för man KAN säga vadsomhelst.

nu mår jag illa, det gjorde jag nyss också.
men fröken bohm skall tala om varför.

jo förstår du min sköna, jag låg i sängen trött som en riktigt trött en och ville sova.
men ikket, hela kroppen skrek: KÖÖÖÖÖÖTT. vi vill ha kött!
det svävade kött i sinne och doftade köttos i näse.
så visst, snäll som man är går man upp, halv tre i nattetid och steker en hamburgare.
det var jobbigt.
höll på att somna stående varannan sekund.
och INTE mår vi bättre för det, jag och mina sinnen.

men det var ändå värt det, det smakade smask, precis som i min fantasi.

jag har lärt mig en sak, om man ska vara lycklig måste man tänka på sig själv.
jag kan inte det.
när jag försöker undvika dig kommer jag på massa saker jag är arg över som du måste förklara dig över.
så idag, stängde jag av min telefon och gömde den i min lillebrors garderob, högst upp, längst in.
försökte att inte hoppas.

...tio minuter senare stod jag och försökte få mobilen att starta fortare än möjligt.
nada. såklart.

DUMPA HOPP.
DUMPA ALLT.
MEN JAG VILL INTE DUMPA NÅT.
jag älskar hopp och dig.

BERÄTTA FÖR MIG, HUR KÄNNS DET ATT VARA VACKER?

såhär känner jag mig.
förstår du?
som en gråsvartvit gammal hagga som levt på popcorn och självmordsmusik hela livet.
ändå är jag lycklig.
jag mår skitbra.

until he said, i don't want you to stay.