jag gillar inte att fantisera om mitt konstiga liv jag vill ha.
sådär slappt och knepigt.
varför drömmer inte jag om att vara rik och snygg och ha ett stort hus med pool?

även om min dröm är typ, bo i ett ruttet hus och äta nudlar och hampis och gå runt i håliga skjortor och fota folk i smyg, så går inte ens den drömmen att uppfylla.
nej. för jag har inte ens råd med en hålig skjorta och nudlar om inte jag går i skolan eller jobbar.
och jag kan inte fota folk i smyg för jag har inte råd med en bra kamera.
poängen är ju såklart att jag ska fota folk som andra folk ber mig fota åt dom.
sen får jag stålar för det.

HÄHÄ.

jag behöver inte göra stora saker för att ha roligt.
ska jag säga dig när jag har roligast?
när jag är ute och går i snön med tobias.
jag älskar det.

jag älskar inte att vara bland massa folk och lyssna på deras dåliga skämt eller se en dålig film.
inte gillar jag att supa mig full och gå på fest och fnissa heller.
ibland är det okej.
men hellre sitter jag hemma och ritar en teckning än gör det.

allt handlar bara om uppmärksamhet.
jag har fått nog nu.
jag behöver bara uppmärksamhet av tobi och mamma.
då är jag nöjd och glad.

dagens puss går till.....DIG:>

tesse ligger bakis i sängen och jennie springer runt naken och spelar munspel.
GUDBEVAREMIGVÄL.

imån flyttar vi.
igår fällde jag några tårar.
jag är lite lessen.
jag vill ha mamma hemma som säger att jag är stökig.
åh vad jag är fjantig.
men det är fint.
mammor tycker om fjantiga tonåringar.

jag tycker det är tråkigt och sorgligt.
föräldrar lär oss heeeela livet att man inte ska vara ytlig och att man inte ska ta folk för deras dumma utseende.
meeeen ändå så har dom sina tjocka magar å komma och påpeka när man har lite skräp i ansiktet.
javisst, då tror dom på direkten att man är värsta dårfinken.
jag är ingen dårfink.
korkad och lat är jag, och oansvarig.
men nu kan ju jag välja att vara ansvarig.
vissa veckor är jag det.
andra inte.

a hursomhelst.
di där vuxna folket borde förstå bättre.
ändå är det nästan dom som är värst.

förresten.
min mamma ska alltid fjanta sig om att det inte finns några fula människor.
"bara mindre vackra"
men kära nån, det vet vi ju alla att det gör.
eller att man tycker olika.
såklart att jag kan tycka en människa är fruktansvärt ful.
medans nån annan tycker att den e vackrast på jorden.
vi är ju för guds skull skapta för att tycka saker.
och nu är det så. att jag tycker vissa människor är fula.
många tycker såklart att jag är ful också.
det är ju lite tråkigt, men så är det ju.

jag är ju ändå lite söt, mamma säger det :'>