who's your superman?
tänk, det är verkligen sådär att man en kort stund är skitlycklig och tror att allt ska bli bra och som man hoppats på att det ska gå. men nästa sekund inser man att man var riktigt jävla dum som trodde på det, riktigt dum som gav sig själv förhoppningar.
ändå kommer man in i det där lyckliga läget ibland, när ALLT, verkligen ALLT känns underbart, ett sånt där tillfälle när allting känns lätt och roligt, varför kommer dom stunderna?
helt onödigt, då tänker man inte ens på hur livet egentligen är.
småsaker jag tänker på:
hur dina sockar ser ut när du tar av dig skorna.
hur din reaktion blir när du spiller saft på kläderna.
hurpass dina snarkningar klingar.
hur du ser ut i morgonrock.
GOOSEBUMPS, det är ett fint namn, inte sant? mm. tänkte väl nästan det va.
puss och kram era snuskhomiesar.