vissa kanske
går och tröstäter med en gång.
dränker sig själva i hög musik,.
ringer någon på direkten.
börjar gråta och lägger sig under täcket.
blir agressiva och kastar saker.
gör sig själva illa.
blir så upprörda att dom går och spöar upp någon.
tänker sönder sig själva och hamnar på psykhem.

andra kanske bara sitter stilla och glor rakt fram, flyttar inte blicken minsta lilla åt något håll, stirrar bara rakt fram på samma ställe i en kort evighet. med rädsla av att om man flyttar blicken blir saken ännu värre.
somliga är tomma på tankar, tycker inte synd om sig själv, hör ingenting, har inga behov av uppmärksamhet, känner ingen sorg, känner ingen ilska, vet inte vad smärta är, bryr sig inte, kan inte tänka klart.

somliga är tomma och döda inuti, liksom dissar sanningen på nåt klokt vis.

MEN JAG SKRATTAR BARA.

för jag är så fucking less på alla små fula detaljer i livet som gör att dagen blir till en slemmig makaron.
ingenting, ingenting, ingenting, ingenting, ingenting ska få mig på botten i fortsättningen.
nu har ellinor fått nog, det räcker nu.
måste vara stark och ståtlig!

comeoncomeoncomeon.