pessimist javisst
jag är bitter.
grå,gammal och bitter.
känner mig gråtfärdig var och varannan sekund.
faktiskt fruktansvärt jobbigt.
och så har jag åldersnoja.
känner mig jättegammal.
arton, är det inte då livet är över?
blev lessen idag när min mommo sa att jag lika gärna kunde dricka spriten nu när jag ändå är nästan vuxen.
jag är inte alls nästan vuxen.
*fnuss*
LIVET ÅKER FÖRBI.
blev ännu mer lessen när jag kom hem till henne och bland det första hon sa var att jag hade gräsliga kläder.
fast det säger ju alla här.
den här byn är elak.
som alla andra jävla byar.
varför är bybor så?
brutalt ärliga, snobbiga och vidrigt självsäkra.
jag älskar min mommo.
men jag blir väldigt lessen när hon säger att jag är ful överallt.
ingen verkar förstå att jag är känslig och tar åt mig.
eller kanske, men när dom gör det skrattar dom bara åt mig vilket krossar mig totalt.
så nu sitter jag här och är arg och emo.
DET ÄR SYND OM MIG NU.
inte konstigt att man är som man är.
elak och skum.
jag försöker att inte vara så. men då är jag inte jag.
ps. min mamma och kasper och gubben i huset ska flytta hit.
HIT. till våran lille'plutt'stuga.