OKEJ. JAG HAR TROLIGTVIS BORDERLINE.

se själv gud:
Hur du beter dig, känner dig och förhåller dig till andra svänger hela tiden kraftigt fram och tillbaka.

Du känner dig ofta arg, deprimerad, olycklig och har ångest. Känslorna kan gå mot leda och tomhet eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet.

Du kan ha svårt att tygla dessa känslor och uttrycker dig oftast aggressivt. Du är impulsiv. Humöret är oberäkneligt och föränderligt.

Du tycker inte att du duger. Du har en negativ självuppfattning. Det kommer till uttryck genom exempelvis missbruk av sex, alkohol, droger eller mat, vårdslöshet i trafiken, slösaktighet med pengar eller självmisshandel, inklusive självmordsförsök.

I allmänhet lyckas du ändå dölja dina känslor och förställa dig för att passa in socialt. Därför går det oftast bra för dig i skolan eller i arbetslivet.

I nära personliga förhållanden kan du däremot bli krävande och lätt hamna i beroende. Du är rädd att bli övergiven.

Du pendlar mellan intensiv beundran och nedvärdering av andra människor.

Om du upplever psykotiska episoder, är de oftast korta och präglas närmast av förföljelsetankar.

Andra kan uppleva dig som ombytlig, anpassande och opålitlig, känslokall eller aggressiv och dra sig undan, vilket naturligtvis inte gör det lättare för dig.

DET ÄR EXAKT PRECIS SÅ JAG KÄNNER!
PRECIS SÅDÄR ÄR DET FÖR MIG.
och filmen jag såg igår.
eller tjejen som det handlade om hade borderline.
jag kände faktiskt igen mig hemskt mycke.
GUD.

så i hela filmen satt jag och funderade på hur det skulle vara på ett mentalsjukhus.
jag skulle nog passa in där.
ingen press på att passa in, slippa känna att man är konstigast i världen.
det är ju inte som jag tror.
folk säger ju jämt att jag är konstig.



och varför skulle jag inte kunna vara lite sjuk i skallen då?
halva min släkt är ju snea i skallen.