morgonen är värst.
mardrömmarna hemsöker mig gång på gång.
klumpen i magen är enorm varje morgon.
jag kan inte äta.
jag mår illa hela tiden.

hur kan en människa, en liten obetydlig människa av så otroligt många förstöra allting på så kort tid?
hur kan en människa ta ifrån en allt?
hur kan en människa ta ifrån en ens eget liv?

betyder allt det här något?
kommer det föra något gott med sig?
kommer det göra mig starkare?

ELLER VAD ÄR DET FRÅGAN OM!?

är det bara meningen att det ska sluta såhär?
föddes jag för att vara en av dom sorgliga?

det kaske bara är så.
kanske lika bra att sluta tänka.

önskar bara att nån kunde förstå.