rött hår. vill jag ha,ska jag ha. för tusende gången, trots att jag varje gång avskyr mig själv för att jag färgat rött eftersom när jag ledsnar är det omöjligt att färga bort. jaja. just nu vill jag ha det. jag känner mig redan rödhårig fastän jag inte ens har det. jag orkar fan inte skriva blogg. hur orkar jag nånsin. bara massa Skit också. hejdå. ska sätta ut kontaktannons efter vänner. ingen har ringt än...ingen vill BLI min nye kamrat....heheheheheee.

hur lyckas folk bli lyckliga? jag orkar inte ens försöka, jag tänker bara. "nej,jag är för ful för att kunna vara glad. nej jag är för tjock för att kunna vara glad. nej jag är för barnslig för att kunna vara glad. nej jag har för konstiga kläder för att kunna vara glad. nej jag gillar för konstiga saker för att kunna vara glad" jag skyller min ensamhet och bitterhet på mina brister. men de handlar väl ändå inte om det? det handlar väl om hur man är bara, allt handlar om det. men jag vill inte vara som jag är, en liten irriterande bitterfitta som anklagar mina problem på alla andra. samtidigt så vet jag hur allting är, jag vet att det bara är jag själv som är problemet, att det bara är jag själv som kan göra nåt. men det händer bara inget. grejen är bara att jag inte vet vad jag vill. bara vad jag inte vill. jag vill inte tillbaka till mitt gamla liv, jag vill inte umgås med anna personer längre, det går inte. jag är för annorlunda för dom, jag tänker så konstigt. jag vill inte umgås med folk som bara påpekar hur konstig jag är hela tiden. jag vill...jag vill träffa nån som jag. nån som är konstig och halvful och som inte är präktig och insnöad på att leva exakt som man ska. för jag är så hemskt less på det. på alla som säger. "man måste gå skolan,jobba på ett dåligt jobb tills man får ett bra,BLI ihop med en bra kille med bil och hus,få ett bra jobb,tjäna bra med pengar,resa lite,sen skaffa barn och hund" det finns inget värre sätt att vela leva sitt liv på. tycker jag. men jag vet som sagt inte vad jag vill. finns det ingen annan på jorden som tycker så...? folk hatar mig och anser mig vara en BITCH innan dom ens talat till mig. jag är faktiskt väldigt snäll och rolig, egentligen. det vet jag. för jag umgås såpass mycket med mig själv. nåväl. jag är väl bara en ung och dum fjärt med för många åsikter. vill du bli min vän? ring mig:) 0703937837.

om man är tjej, i en liten stad. en udda tjej, en som inte gör som alla andra. då kan man lika gärna sova hela livet. om man inte hemsk gärna vill vara ensam och liten på jorden. saken är att, ska man ha kompisar på halvtid, så går det inte, definitivt inte om dom är kvinnor. tjejer är hopplösa. är man inte med dom varje dag och håller sig uppdaterad så kan man aldrig komma tillbaka, det funkar bara inte. då är man ett djur. killar har det så bra, dom kan umgås med en människa en dag och ett år senare kan dom ringa varandra och ses igen, utan problem. jag älskar män, och jag hatar kvinnor. man skulle kunna säga att jag är lite av en rasist, men bara mot tjejer då. tjejer kan ingenting. inte sjunga, inte spela musik, inte vara snygga, inte sporta, inte bygga hus eller laga bilar, inte vara sig själva, ingenting. och en sån skulle jag BLI, en värdelös försvarslös kvinna. misshandlade blir vi också, av våra män. vi står ut med det, för vi fattar inte bättre, vi är paranoida, vi tror att vi är awesome. men vi suger, vi är svaga mesiga Skithögar. varför? jag hatar oss. Usch. dumma i huvet är vi också, Och så gör vi oss fina för dom smutsiga männen som inte ens bryr sig hur vi ser ut, bara hur vi känns. äckliga mänsklighet. tjejers liv går ut på att anpassa sig,vara som alla andra men ändå vara lite speciell, på ett bra sätt såklart. hursomhelst, att vara kompis med flickor, det funkar bara inte. dom snacka för mycke Skit och gaddar ihop sig för mycke. enda dom kan. nåväl.hare...HÄJHÄJ.

det händer då och då, rätt ofta...att jag drömmer att jag röker. jag är kär i tanken på att röka. det nästan vattnas i munnen när jag ser folk röka. det jag vill säga med det är att, tevevärlden borde inte göra så jävla mycke reklam för rökning. eller alltså, varför måste alla röka hela jävla tiden i alla serier och filmer? det är det som får mig att vela röka HUNDRA cigaretter på en gång. det är förjävligt. när jag får min legitimation tänker jag köpa ett ciggpaket, camel tänker jag köpa. bara för att nästan ingen röker sån. och bara för att jag spanat på dom hur länge som helst, dom ser så intressanta ut, med sin lilla kamel på och sina söta färger. bara jag inte tycker om dom, så jag blir lika dum i huvet som alla andra. jag bara såg hur mycke dom rökte på teven. och blev så sugen, så jag var tvungen att skriva om det som tynger mig. hejdå.

och så var jag så blond att jag bländar omgivningen.


och aningen gul. som vanligt.

ungefär 500 spänn för att se ut som en piss-skalle.
DET ÄR JU AWESOME.

HÄJRÅ.

nu är det åratal sen jag kastade in mina konstiga förvirrande ord här. nu har dom fått sitta i skallen så länge att jag inte längre har koll på vilket som är vad...en sak är då säker,det är att jag redan är gammal och gråhårig, JAG ÄR 18 ÅR JÄTTEGAMMAL!
det betyder att jag numera, från och med nu är en fri människa, hjälp. jag är så liten och rädd. samtidigt är jag väldigt glad att vara fri, ingen i hela världen får säga till mig när jag ska städa eller komma hem. nu bestämmer jag.

nu ska jag bara se till att börja tjäna mina egna pengar också förstås. så ingen kan säga såna där riktigt störande saker som "jovisst,du kan ju köpa GOD mat när du tjänar egna pengar,höhöhö" finns knappt något mer irriterande än sånt. okej. då vet vi det då. förresten,har jag ens berättat att jag bor i husvagnen nu?
Ja det gör jag då iallafall...
jag vet inte riktigt vad jag ska säga om saken, har bara varit där typ två helger än så länge, bor oftast hemma hos tobbe, vilket jag antagligen gjort över ett år nu,bott oftare här hos honom. jag älskar att vara här, enda som plågar mig är att jag äter deras mat hela jävla tiden. känns förjävligt.
jag vill inte ruinera dom. borde ge dom typ, en ny bil eller ett hus, typ vad jag är skyldig dom. hursomhelst,här hos familjen tobias är läget alltid cool. yeah.

a men hemma hos mig ska man prata om precis allt, har man stekt en pannkaka uppochner (om det nu går ens en gång) så ska man sitta och diskutera den saken tills man förstår att det man gjorde var så hemskt fel och att det inte får upprepas. så. här hos tobias får man vara ifred. det händer då och då att han måste gå ut med hunden. det är väl allt.

och sen hatar jag att vara hemma för att, jag måste alltid diskutera jobbiga saker,får aldrig bara vara jag, ifred. det ska alltid finnas något lilla mamma vill ändra på. som hur jag beter mig,eller vad jag äter, eller har på mig. okej. enough is enough! förresten har jag och tobbe haft ettårsdag, GRATTIS. hade känts aningen roligare ifall inte min mamma krossade den lyckan också genom att svara. "haha...ja herregud..." när jag var helt lycklig och berättade att vi firat våran dag.

jaja. sånt är tydligen livet. jag får stå ut med folks tjat och gnäll. och det handlar inte om att folk bryr sig, det handlar bara om att dom ska ha någon att kåmmä sig bättre än. Bra. då duger jag visst till något! nej get it together...WOMAN! farväl trogne kamrat.

bybo again